;
Hon lagar sitt liv med plåster och tejp
För lim är hon inte värd
Han kommer med löften och betong och stål
men leverar bara skärvor av gips
Skärvor med vassa kanter
som passar in så väl i hennes trasiga kropp
Men som hela tiden faller ut
För skärvorna var inte hennes
Kan aldrig bli
Hennes sprickor spreds sig
hål skapades
hon fortsatte lagning med tejp
sopade undan de tappade skärvorna
och hoppades på en bättre morgondag
som aldrig skulle komma